Skip to main content

Vad är kolera?

Kolera är en akut diarréinfektion som orsakas av intag av mat eller vatten förorenat med bakterien Vibrio cholerae. [1]

Detta gäller bland dem som utvecklar symtom:

~ 1 , 3 – 4 , 0 miljoner fall av kolera årligen globalt [1]
~ 21000 – 143000 dödsfall per år globalt [1]

Kolera finns i många utvecklingsländer.[1,2] Den pågående pandemin startade i Sydasien 1961, spreds till Afrika 1971 och nådde Nordoch Sydamerika 1991.[1,3]

Rapporterad geografisk spridning av kolerafall över hela världen från januari 2025 till mars 2025[4]

Antal kolerafall och dödsfall som hittills rapporterats under 2024 (januari 2025 till mars 2025)

Hur överförs kolera?

Kolera sprids genom förorenat vatten eller mat. Överföring av kolera är nära kopplat till otillräcklig tillgång till rent vatten och sanitetsanläggningar.[1]

Kolera överförs genom intag av mat eller vatten som förorenats av bakterien Vibrio cholerae.[5]

En del personer har även fått kolera genom att äta råa eller dåligt tillagade skaldjur.[5]

Även personer som inte har symtom kan sprida bakterierna och potentiellt smitta andra människor under 1–10 dagar efter infektion.[1]

Tecken och symtom

Det tar från 12 timmar till 5 dagar innan symtomen uppträder. Vissa patienter utvecklar akut vattnig diarré med svår uttorkning, men majoriteten har lindriga eller måttliga symtom.[1]

Du kan uppleva följande symtom: 

  • riklig vattnig diarré, som ibland liknas vid risvatten[1,6]
  • kräkningar[5,6]
  • ökad törst[6]
  • kramp i benen

Personer som är allvarligt sjuka i kolera kan utveckla svår uttorkning, vilket kan vara livshotande.[1]
Till de resenärer som har riskfaktorer för allvarlig sjukdom hör personer med blodgrupp O, personer med låg magsyra och resenärer som saknar tillgång till läkarvård.[7]

Behandling

Eftersom kolera kan ge allvarlig uttorkning är det viktigaste steget i behandlingen att dricka mycket vätska. Det är nödvändigt att ersätta vätskor och salter med vätskeersättning, en färdigförpackad blandning av socker och salt som blandas med 1 liter vatten.[1,6]

Överväg följande behandlingsalternativ och uppsök läkare, beroende på svårighetsgrad och riskfaktorer:

Prevention är viktigt eftersom kolera kan leda till allvarlig sjukdom. De som planerar att leva under enkla hygieniska förhållanden i områden med stor risk för kolerasmitta, arbeta i flyktingläger eller de som äter magkatarr-/magsårsmediciner eller har någon bakomliggande sjukdom bör överväga vaccination.[11]

Är jag i farozonen?

Personer som bor i eller reser till platser där kolera är utbredd eller personer i hjälparbete i miljöer med pågående utbrott löper högst risk att få sjukdomen.[4, 11]

Enligt Folkhälsomyndigheten bör vaccination mot kolera övervägas om man:

  • planerar att leva under enkla hygieniska förhållanden i områden med stor risk för kolerasmitta
  • planerar att arbeta i flyktingläger
  • om man äter magkatarr-/magsårsmediciner
  • har någon bakomliggande sjukdom som till exempel tarmsjukdom, diabetes, hjärt- eller njursjukdom (dessa sjukdomar kan resultera i att man kan bli svårare sjuk)[11]

Under de senaste åren har flera reserelaterade kolerafall rapporterats i regioner där kolera vanligen inte förekommer[4]

Hütten in einem Slum-Gebiet mit verschmutztem Kanal
.
12 fall
rapporterades av
fem EU/EES-länder. (2023)
29 fall
rapporterades av
nio EU/EES-länder. (2022)
2 fall
rapporterades i
EU/EES-länder. (2021)
0 fall
rapporterades i
EU/EES-länder. (2020)
25 fall
rapporterades i
EU/EES-länder. (2019)

Alla rapporterade fall i EU/EES-länder hade en resehistorik till koleradrabbade områden.

Få råd om vaccination hos din läkare, vårdcentral eller vaccinationscentral i god tid före avresa för att få mer information om eventuella smittsamma sjukdomar på resmålet och eventuellt behov av vaccin.[4]

Aktuella epidemiologiska data finns på ECDC:s webbplats: www.ecdc.europa.eu/en/all-topics-z/cholera/surveillance-and-disease-data/cholera-monthly

Kolera är i stor utsträckning underdiagnostiserat och underrapporterat. Uppskattningsvis rapporteras endast 5–10 % av alla kolerafall varje år.[12]

År 2017 lanserades en global strategi för kolerakontroll med målet att ”utrota kolera” i syfte att minska koleradödligheten med 90 % till 2030.[1]

Skydda dig

Alla resenärer i regioner där kolera förekommer är mottagliga för infektion, men varje koleradödsfall kan förebyggas med de verktyg vi har idag.[11,13]

Under din vistelse bör du följa dessa säkerhetsrekommendationer:

Tvätta händerna ofta

• Tvätta händerna med tvål och vatten eller handsprit som innehåller alkohol.[4,6]

Följ säkerhetsråden för mat och dryck

• Drick enbart flaskvatten, kokt eller kemiskt behandlat vatten och använd även detta till att skölja livsmedel och laga mat.[4,6]
• Ät mat som är förpackad eller som är nylagad.[6]
• Ät inte rått eller dåligt tillagat mat eller skaldjur.[4]
• Se till att avföring tas om hand på ett sanitärt sätt så att den inte kommer i kontakt med vatten eller livsmedelskällor.[6]

Kolera kan förebyggas och kontrolleras. Internationella hälsoorganisationer erkänner sjukdomens svårighetsgrad och uppmuntrar användning av koleravaccin som kompletterande åtgärd för resenärer.

*Folkhälsomyndigheten (Fohm), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO)

Få råd om vaccination hos din läkare, vårdcentral eller vaccinationscentral i god tid före avresa för att få mer information om eventuella smittsamma sjukdomar på resmålet och eventuellt behov av vaccin.[4,11]

Vaccination

Vaccination mot kolera finns. Fråga din läkare, vårdcentral eller vaccinationscentral om du vill veta mer.


Här kan du läsa mer om de officiella rekommendationerna för resevaccinationer:
Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-som-anvands-i-sverige/kolera/
World Health Organization: www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cholera 

Referenser

  1. WHO: Cholera. Hämtad i mars 2025. Tillgänglig på: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cholera
  2. Trolle H, Forsberg B, King C et al. A scoping review of facilitators and barriers inuencing the implementation of surveillance and oral cholera vaccine interventions for cholera control in lower- and middle-income countries. BMC Public Health 2023 Mar 8;23:455.
  3. AHO: Cholera Fact Sheet. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://aho.org/fact-sheets/cholera-fact-sheet 
  4. ECDC: Cholera worldwide overview 2025. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://www.ecdc.europa.eu/en/all-topics-z/cholera/surveillance-and-disease-data/cholera-monthly
  5. ECDC: Cholera. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://www.ecdc.europa.eu/en/cholera 
  6. WHO: Cholera Outbreaks. Hämtad i april 2025. Tillgånglig på: https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/cholera-outbreaks 
  7. Wong KK, Burdette E, Mahon BE et al. Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices for Use of Cholera Vaccine. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2017 May 12;66(18):482–485
  8. Leibovici-Weissman Y, Neuberger A, Bitterman R et al. Antimicrobial drugs for treating cholera. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Jun 19;2014(6):CD008625.
  9. WHO: Zinc supplementation in the management of diarrhoea. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://www.who.int/tools/elena/bbc/zinc-diarrhoea
  10. Lazzerrini M. Zinc supplements for severe cholera. BMJ 2008 Jan 8;336(7638):227–228.
  11. Folkhälsomyndigheten: Vaccination mot kolera. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-som-anvands-i-sverige/kolera/
  12. Ali M, Nelson AR, Lopez AL et al. Updated global burden of cholera in endemic countries. PLoS Negl Trop Dis 2015:9(6):e0003832.
  13. WHO: Global task force on cholera control. About cholera 2024. Hämtad i april 2025. Tillgänglig på: https://www.gtfcc.org/
CHOL-2500002, 05/2025